I över sextio år har Vera Eckhoff bott i Olland, hon är ett flyktingbarn från Ostpreussen som aldrig riktigt landat. I hela sitt liv har hon känt sig som en främling i byn.
Tills det en dag återigen står två flyktingar utanför dörren: Veras systerdotter Anne och hennes lille son Leon.
Anne har flytt från det närliggande Hamburg-Ottensen, där pretentiösa, perfekta föräldrar bär runt på sina barn com om de vore prispokaler. Och där hennes man älskar en annan.

Utdrag ur boken:
"Dirk zum Felde hade fått nog av alla idioter i dyra gummistövla som prompt måste flytta ut på landsbygden. Och det var alltid de bortsållade som kom, de som inte hade lyckats inne i stan. Akademiker och kreativt folk av andrasortering, för kantstötta för storstadssortimentet. Samhällelia hyllvärmare som ville börja om på bondmarknaden."

"Hajo Duhrkopp hade förvandlat sin gård till ett Äpplorado, och nu skjutsade han runt turister på traktorflaket, pensionärer i vindjackor, campingfamiljer eller skolklasser och så berättade han för dem hur ett äpple blir till. Efteråt kunde de ta äppeldiplom hos honom och innan de hoppade in i bussarna kikade de in i gårdsbutiken."

Även om romanen utspelar sig på landsbygden känns mycket obekant även om inte förhållandena borde vara så stora mellan vårt land och Tyskland. Men de lite karga och aviga människorna, dem har man ju stött på, och de är ju faktiskt både varma och vänliga om man bara bryr sig om att skrapa på ytan.
Och visst skiljer vi här också mellan stadsbor och lantisar precis som på andra håll i världen. Välskriven historia utan krumelurer och konstigheter.