Olen lukenut/Jag har läst

Jag försöker hålla den bistra verkligheten stången genom att läsa och måla.
Det regnar varje dag, det är blött, grått, mörkt, eländigt.
Jag känner mig deppig och uttråkad…
Hoppet om en familjejul har definitivt gått i kras.
Det är inte läge för det…

Jag tittar knappt på teve. Det kommer inga program som roar mig eller engagerar mig. SVT har helt gett upp all annan programverksamhet än rapportering om corona-viruset från olika vinklar.
Men, jag har två avsnitt kvar, finalerna, i ALLA MOT ALLA, programmet jag upptäckte först i år.
Jag har tidigare tyckt Filip & Fredrik har varit gapiga och fjantiga, de är fortfarande rätt högljudda men jag tycker programmet är roligt uppbyggt och så vänjer man sig vid deras programledarstil.

Nyss läste jag ut

Sofi Oksanen: Koirapuisto

Koirapuisto on kahdessa aikatasossa vyöryvä romaani nykypäivän Helsingistä jag Ukrainan intesnäisyyden vuosista, hedelmöitysbisneksestä ja elämästä korruption valtaamassa yhteiskunnassa idän ja lännen polttopisteessä. Samalla se on syvän inhimillinen tarina uskollisuudesta ja rakkaudesta, lapsensa menettäneestä naisesta ja valheiden voimasta.

Sofi Oksanen yhdistää romaanissaan Euroopan lähihistoriaa luotaavan realismin ja psykologisen trillerin. Teos nostaa kaunokirjallisuuteemme uuden teeman: liiketoiminnaksi valjastetun lapsitehtailun maailman.

Ote siv.62
“Potkaisin roskakoria ja imaisin filtteristä niin lujaa, että tulipään hehku eteni ritisten puoleen väliin savuketta. Betoninen roskakori ei edes liikahtanut. Se oli vankkaa neuvostotekoa ajoilta, jolloin futuristiset muodot manifestoivat avaruuden valloituksen menestystarinaa. Kaikki muu murentui, rapistui, lohkeili ja halkeili, roskakori ei. Se toi mieleen betonikuopassa pyristelevän koppakuoriaisen, joka ei nähnyt laitojen ylitse niiden takana avautuvaa maailmaa.”

siv. 237
“Babusjka ei pitänyt uusista tuulista eikä uskonut isän bisnessuunnitelmiin. Hänestä millään osakkeiden kaltaisilla lappusilla ei ollut arvoa, kun palkat ja eläkkeet maksettiin joko kalapurkkeina, pumpulina tai saippuapaloina, joista sitten keitettäisiin perunoille ensi talvena soossia, koska muuta ei ollut.”

På svenska heter boken Hundparken och utkommer i början av 2021

I Sofi Oksanens ”Hundparken” möts ett girigt Helsingfors och ett korrumperat Ukraina. Två kvinnor, Olenka och Darja, bär på livsöden som är sammanflätade av kärlek, lojalitet och svikna förtroenden. Deras historier är också en berättelse om maktkamp – mellan inflytelserika familjer och mellan könen, där striden står om herraväldet över den kvinnliga kroppen, och om barn som kan säljas över gränserna. Sofi Oksanen har skapat en fängslande berättelse om en kvinna som hemsöks av minnena av hennes förlorade barn, och som fortfarande jagas av de mäktiga som hon utmanat.

Jag gav boken 3/5 i betyg.
Jag hade lite problem med de olika tidsskeendena där man hoppade hit och dit vilket alltid förvirrar och gör handlingen rörig. Annars var ämnet intressant och miljöerna likaså.