Söndags-smakbit # 47

Bloggen Flykten från verkligheten ger oss varannan söndag chansen att publicera ett litet smakprov ur en bok vi läser.
Där får du många spännande boktitlar att kika närmare på.
En viktig regel: Inga spoilers!

Jag har denna vecka gett mig på att läsa
Svälten – Hungeråren som formade Sverige av Magnus Västerbro

Boken är nominerad till August-priset i kategorin faktabok och så här står det i baksidestexten:

Först kom kylan. Sedan värmen och torkan. Två år i rad slog skörden fel. Folk dog. Till en början barn och åldringar, Därefter även de starka. Det tredje året var alla visthusbodar tömda. I Stockholm anklagade man de svältande för att själva ha orsakat sin nöd.
Missväxten under åren 1867-69 är en av de värsta naturkatastroferna i Sveriges historia, och dess effekter förstärktes av politiska felbeslut och misstag. Hungersnöden bidrog till stora sociala spänningar och blev startskottet för massemigrationen, främst till Nordamerika. Genom enskilda människors livsöden berättar boken en skakande historia om ett avlägset Sverige, men samtidigt ett som var här alldeles nyss.

Smakprov från sid 71

“Hungerflyktingarna kommer till en stad där redan tusentals arbetare trängs i alla slag skyffen, på stinkande vindar, på bakgator, i skrubbar och skjul. Många börjar genast utnyttjas, antingen som billig arbetskraft eller så tvingas de prostituera sig. En skribent protesterar mot det växande tiggeriet och ber polisen att gripa in mot de fattiga, kräver att alla som tigger på Stockholms redan så trånga gator ska samlas ihop och skickas till fattigvården. Dessutom uppmanar han stockholmarna att genast sluta skänka tiggarna pengar, för annars kommer det bara fler och fler av dem.
Detta är djupt upprörande tycker Fäderneslandets skribent. Det är “rikedomens egoism” som talar: Åsynen av barn som vandra omkring för att samla ihop några slantar eller några bitar bröd, kan störa veklingens matsmältning vid kaffekoppen, och eras jämmer blandar sig skärande med skrattsalvorna vid punschglaset. Undan därför med de olyckliga! Låt dem svälta hemma bäst de vilja, men måtte de ej besvära andra med åsynen av sitt elände…”

Sid 115
“Att det finns varor av alla de slag att köpa i lanthandeln för vanligt folk har man tidigare bara hört talas om. Man kan nu köpa mat, men också kaffe, tuggtobak, socker samt tyger och porslin. Riskerar inte tillgången på sådant överflöd att fördärva folket? Vänja dem vid lyx? Kommer de kanske att slösa bort sina pengar på sådant de egentligen inte behöver. Biskopen av Norrland har lagt fram en motion i riksdagen för begränsning till rätten att öppna lanthandel, på grund av det gränslösa moraliska elände som detta leder till.”