Strandhäng
I förrgår var en väldigt varm och solig dag, vi tyckte att Noelle skulle få leka och plaska vid en sandstrand.
Vi bestämde oss att besöka Vitsandsbadet som ligger bara någon kilometer utanför Sundborn.
Så här såg det ut när jag kom fram! Tjejerna hade fått skjuts från stan och jag fick lämna Daniel hemma, för på den här stranden var hundar inte tillåtna.
Liten tjej får sand mellan tårna och älskar det! Hemma i stan besöker de oftast ett bad med bassänger och där kan barn inte leka i sanden.
Mor och dotter ska ta ett dopp!
Huuu, så kallt vattnet kändes, men jag doppade mig i alla fall först!
När alla kände sig “färdigbadade” så gick vi hem via glasskiosken till en överlycklig Daniel. Noelle tycker hans hundbädd är alldeles lagom för henne!
Vinkar av coolaste tjejen vid busshållplatsen!
När jag tog kvällspromenaden med Daniel
gick jag som vanligt och spanade ut över rågvete-åkern och tyckte mig skymta något som rörde sig där långt borta
Och visst såg jag rätt, en rådjursmamma med kid!
Rådjur är vaksamma och när mamma blev varse oss blev det full fart och kameran och jag hann inte med! De skuttade som kängurur upp och ner och jag lyckades bara få med en rumpa med bakben på bild…
Så blev även denna dag i bästa sällskapet ett fint minne att plocka fram när novemberdimman hänger över oss.
Kantstött halvt antik, ringrostig finska som bott i Sverige mer än halva livet, före detta bankkamrer, krögare, hamburgervändare, lucknucka, numera skogsmulle som håller grytan puttrande, gärna med svamp och annat ätligt ur naturens skafferi, matte till hund och dammråttor, mamma, mormor, gammelfarmor/mormor
Synnøve Irene Kjerstad
En dag vid stranden…. Visst skrev väl Tomas Ledin nått sånt? Så skönt det ser ut.
Glass är ett måste en sån dag. Jag har ÄNNU inte badat i år. Men jag ska.. snart….
Fina bilder och visst är det synd om hundarna som inte kan få följa med överallt.
Klem fra nabolandet.
Paula
Ja, jag skulle gärna ha med hunden kopplad under ett träd i skuggan. Men jag accepterar att det inte alltid fungerar. Småbarn springer runt i sanden, det blir trångt och stökigt. En del är hundrädda. Nej, det är faktiskt helt okej, det bästa är om man får bada hunden vid sidan av stranden så att de också får njuta av svalkan. Kram
Minton
Så skönt att ni kan bada och Noelle ser ut att trivas. Tråkigt att det inte finns en bit där hunden får vara.
Kramar från oss
Paula
Jag är så van att alltid få smyga i vassruggen långt borta från sandstranden när hunden är med. De vill ju också svalka av sig. Därför har jag mina badskor så jag kan gå ut i vattnet oavsett hur bottnen ser ut, lera eller stenar spelar ingen roll. Kram
ibod11 - Ingrid
Tre härliga badtjejer och en alldeles underbar dag. Vilken lycka för Noelle att få gegga omkring i sanden och vattnet och ni andra var modiga som doppade er fast det var kallt. Du hade tur som ändå fick se skymten av det lilla kidet. Mammorna är oftast väldigt duktiga på att gömma undan dem. Kanske får du en ny chans snart.
Kram
Paula
Om jag går ut i vattnet med avsikt att doppa mig så gör jag det. Hur pinsamt är det inte att backa o gå tillbaks utan att ha simmat? Haha, men numera går jag ju bara i vattnet när det är soligt och varmt, till skillnad från när man var ung och simmade oavsett väder…
Kram
Anna-Lena
En fin dag! En cool tjej ! Härliga badnymfer! Vaksam fotograf, som fick fler kort på rådjuren!
Inger badväder idag! Kallt och blåsigt! Kram
Äventyret framtiden
Ett så fint och sommarhärligt inlägg med Noelle med sand mellan tårna, mor och dotter på simtur, du och Daniel på rådjurssafari. Härligt och tack för känslan du ger mig!
Kram
LillaSyster
Sand och vatten bästa lekmaterialet? Ljunmen vetedeg är heller inte fel det “predikade” alltid min metodiklärare då jag läste till förskollärare. Och visst hade hon rätt billigt och skapande. En underbar dag att leva på länge =) Tack för att jag fick följa med till stranden
Paula
Ljummen vetedeg har aldrig rört vid mina fingrar! Jag hatar kladd! Jag har jätteproblem med småbarnen i familjen som är kladdiga om munnen, fingrarna eller hela kroppen för jämnan! Iiiik! Jag har nog upplevt något traumatiskt i min barndom! Vid sjön var det mer blålera än sand, Noelle älskade bäggedera!
bpz3
Å varför får bebisar och tvåbent folk njuta av gyttjan på den stranden, medan hundar inte får göra det?????? Okej, hade det varit en fin sandstrand som var iordningställd hade jag förstått det, men här var det ju gyttjevarning.
Noelle med de coola solglasögonen är en höjdarbild. En väldigt bestämd liten söt tjej:-)
Å att upptäcka två rådjur relativt nära – ja, det är exotiskt för mig som asfaltbonde, även om vi faktiskt haft besök av ett rådjur under hösten för några år sedan.
PS. Duktigt av er att doppa er i det kalla vattnet. Eloge:-) DS.
Paula
Haha, detta är en “fin sandstrand” som kommunen ansvarar för, en av de ytterst få, de har annars avsagt sig skötseln av de flesta badplatser eftersom det kräver så mycket städning! Gyttjevarning kan man kalla det, det finns nämligen blålera i bottnen på sina håll, och det är ett tacksamt material att bygga slott i! Skulle förresten aldrig gå ut i vattnet om jag inte också doppade mig, då stannar jag på landbacken!
Susjos
Verkligen ett fint minne att ta fram i novembermörkret! Så mysigt med en baddag, trots lite kyligt vatten? Kul att du fick med rådjuret på bild, inte minst den sista bilden på baken när den hoppar iväg! Ha det fortsatt fint!
Kram
Ditte
Vilken härlig dag! Och klart att Noelle tycker om sand och vatten. Lika bra nu att samla fina bilder och minnen inför andra tider.
Kan tänka mig att Daniel var glad när ni kom hem- Och så himla roligt att Noelle gillar hans hundbädd och att Daniel tycker det är ok. att låna ut den-
Skön kvällspromenad med fina miljöbilder.
Kram
Ama de casa
Vilken härlig dag att lägga till minnesbanken 🙂
Åke
Vad tråkigt att inte vovvar får vara med på stranden. Härlig bild på Noelle i dom ssolglasögonen 🙂
Ninni
Vilken mysdag! Avslutningen var inte illa den heller.
Vilken liten tuffing med solbrillor.
Vad roligt för dig att ha kommit närmre de dina så du kan träffa dem oftare. Är så glad för din skull.
Kramen.