Utflykt till Falu gruva
I lördags blev det äntligen av för mig och tjejerna med ett besök till Falu gruva.
Noelle var förståndig och tog en tupplur för att orka med, och hon vaknade sedan på strålande humör
Vi promenerar från busstationen och närmar oss gruvområdet..
Gruv-varphögen får man inte röra!
Men vad hjälper det när man har obstinata ungar med sig, suck!
Bildbevis att jag varit här!
Vi hade inga högt ställda ambitioner med besöket, mest att vi hade ett mål med vår promenad.
Ingen av oss var sugna att gå ner i gruvan, jag har klaustrofobi upptäckte jag när jag klättrat ner i Sala silvergruva en gång för länge sedan, och varken liten Noelle eller Daniel hade ju något i underjorden att göra.
Vi står vid det stora dagbrottet
..och tittar med kikare för att om möjligt kunna se…
..berguvsparet som bor här, men de var nog utflugna den här dagen..
Koncentrerad liten tjej får hålla Daniels koppel..
Vi såg gamla lavar, både sneda och vinda
och bättre bevarade. Gruvdrift intresserar mig måttligt så jag gjorde ingen djupdykning i ämnet trots att mycket information stod till buds på anslagstavlor.
Jag hade däremot sett fram mot att få göra besök i två gruvarbetarhem, det ena från slutet av 1800-talet och det andra från 1950-talet, men tyvärr var bägge stängda för säsongen.
Ja då har jag anledning att komma tillbaka…
Det går en promenadväg runt området som mäter ca 1,5 km men med löst grus som underlag kändes det inte aktuellt för oss att dra en barnvagn där.
Nu kände vi oss fikasugna och traskade mot lekplatsen, här i Falun ser man bockar lite överallt
Den här var extra fint målad
Det var gott med kaffe, tänk att allt smakar så mycket bättre utomhus!
Nu får det räcka för idag, men i morgon blir det lek i sandlådan…
Till dig som vill ha mera fakta om världsarvet Falu gruva kan du besöka deras sida här
Kantstött halvt antik, ringrostig finska som bott i Sverige mer än halva livet, före detta bankkamrer, krögare, hamburgervändare, lucknucka, numera skogsmulle som håller grytan puttrande, gärna med svamp och annat ätligt ur naturens skafferi, matte till hund och dammråttor, mamma, mormor, gammelfarmor/mormor
Minton
Falu Gruva har jag besökt för många år sedan. Så fina hästar och kul målade. Noelle börjar bli stor och hon lyser av lycka när hon håller Daniel i kopplet.
Kramar från oss
Paula
Nu är ju Daniel lugn av sig, men så alert och försiktig som han var med Noelle var helt ofattbart. Han höll ögonen på henne hela tiden och såg till att inte dra ikull henne. Godingarna! Kram
Synnøve Irene Kjerstad
Så otroligt spännande att besöka gruvan. Jag har varit nere i Sala silvergruva och det gick förvånandsvärt bra. Inte plocka med sig sten nej….. men om jag bara tar en….. fniss.
Bockarna var fina, nästan lite som dalahästar. Historia är alltid intressant. Så jag ska gå in på den länken.
Ha en sköner måndagskväll nu. Kram.
Mia
Jag har faktiskt också varit där men INTE ner i gruvan, mitt intresse för gruvor är lika stort/litet som ditt 🙂 men jag tycker ändå att det är fascinerande med falu gruva och framställningen av rödfärg. Jag ser däremot fram mot ditt inlägg senare vad gäller bostäderna 🙂 Bockarna är jättefina men som du säkert förstår, så förknippar jag bockar med Hälsingland och får inte riktigt ihop det med Dalarna, måste ha missat nåt…..hmmm…..
Så mysigt att kunna sätta sig ner och ta en kaffe så där och som du skriver, så smakar det extra gott ute 🙂
Kram på’re
Paula
Men vad kul att du också varit här. Fast jag bott i Dalarna så många år så har jag inte varit vid gruvan tidigare. Nere i Sala gruvan flög en hiskelig massa fladdermöss omkring, och dem gillar jag inte! Hade aldrig fixat att jobba nere i underjorden, visst fanns det även kvinnor som fick slita ont där. Eller tänk om man var bykerska o skulle försöka skura rent gruvarbetarnas kläder, i sjön eller ån! Nä fy, vi ska nog inte klaga…Kram på dig!
LillaSyster
Vilken fin dag ni fick och stolt tjej som får hålla i kopplet. Gullig lite kappa har hon på sig , en riktig liten solstråle. Alltid trevligt att ha med fika på utflykterna. Då kommer vi tillbaka hit fram på vårkanten? Lät ju mer spännande med bostäderna än att klättra ner under jord.
Ha en bra kväll!
Paula
Köpte kappan second hand av en här i Sundborn, men skickade först ett foto, törs inte köpa kläder på eget bevåg, men den föll i smaken!
Noelle är en bestämd liten tjej, helst vill hon gå själv, hela tiden, även på trafikerade gator, då hon protesterar högljutt att behöva sitta i vagnen. Men man kommer långt med egen vilja! Kram
Anna-Lena
Så stor Noelle haft blivit!
Har besökt gruvan rn gång gör ganska många år sedan. Var intressant och inte ett dugg skrämmande. Men hundar är nog inte ok stt ta med.
Ha det fint! Kram
Paula
Jo det är skrämmande om man har klaustrofobi! Gillar inte slutna rum och speciellt inte under jord, härstammar från min panikångest jag led av i många år.
Kicki
Härligt med utflykter med nära och kära.
Nere i gruvan har jag varit en gång för massor av år sen, så det behöver jag aldrig göra om.
Kram
Ibod11 - Ingrid
Jag och min man och våra två hundar var vid Falu gruva för ganska många år sedan men eftersom vi hade hundarna med oss gick vi också bara omkring i området, turades om att gå in i byggnader och sedan fikade vi i husvagnen. Det ser ut som om ni hade en skön dag och nya utflyktsmål är ju alltid trevliga att uppleva 😀 Fina bilder på er allihop och om man ska vara noga så ser det ut som om stenen plockas utanför högen 😀
Kram
Paula
Min dotter är lite full i fan (var hon nu fått det ifrån) så hon var tvungen att demonstrera när hon såg skylten…så du har varit här i området. Nästa gång vill jag nog gå promenaden, nu var det inte lämpligt när barnvagnen var med. Jag kan faktiskt ta bussen in med Daniel och promenera med honom. Det vore ganska mysigt…Kram
BP
Stort tack för den rundturen, som var precis lagom lång och intressant för en som har samma inställning till gruvdrift som du;-)
Har besökt Falu gruva för jätte, jätte länge sedan, så det var riktigt skoj att se att allt verkar vara sig likt. Bockarna minns jag dock inte. Men de är ju hur fina som helst. Påminner om CowParade som pågick för ett antal år sedan
Anna-Lena
Så roligt att få se bilder från Falun som jag bodde i, i 45 år. Jag känner så väl igen mig. Synd att du inte kan gå ner och få en guidad tur i gruvan. Det är verkligen en upplevelse och väldigt intressant med alla berättelser man får höra där. Den handlar inte så mycket om gruvdriften utan mera om hur livet var och hur arbetarna hade det. Och om hästarna som också arbetade där. Och om det stora raset, om falukorven, om Fetmats som hittades död efter 42 år och inte hade förändrats under den tiden…
Jag rekommenderar alla som har möjlighet att göra den turen.
Paula
Jag läste nyss en roman , Där himlen inte syns, https://paulaz.se/jag-har-last-571/ där kan du läsa mer. Mycket intressant om livet bland gruvarbetarna!
Äventyret framtiden
Lilla Noelle när hon sover är sockersöt! Vilken sötunge!
Tack för Falu gruva med omnejder. Ja, vad göra när man har en unge med sig som bara måste röra det man inte får röra. Jättehärlig bild. Hon ser ju faktiskt riktigt busig ut din unge . Vem brås hon på månne?
Synd att berguvsparet inte var hemma, de kanske var på utflykt de också!
Ser framemot sandlådan!
Ditte
Trevligt med en tur hit. Och inte minst att träffa “de dina”. Noelle håller i Daniels koppel med stolthet. Så fin hon är!
Har varit här i gruvan ett par gånger och även nere i gruvan men det räcker fint också att se den ovanifrån.
Minns dessa gamla bostäder och de var intressanta att se. Men du kan komma tillbaka en annan gång och då ta en närmare titt.
Ser fram emot lek i sandlådan.
Kram
Susjos
Så fina bilder, inte minst på dej och lilla Noelle! Gillar fotot på det stora dagbrottet!
Jag har varit ner två ggr i gruvan, en gång med skolan för en herrans massa år sedan, och en gång när pojkarna var små, tror yngsta sonen bara var typ 2-3 år, så han fick vi bära mest , fattar inte varför vi var ner där när de var så små? Men det är ett spännande mål att få komma ner i gruvan, minns historien om Fetmats, och så minns jag nuvarande kungens “autograf” i guldskrift som finns där nere i gruvan.
Ha det gott!
Kram
Paula
Lite nostalgi för dig då, besöket här? Nej inte vill jag att Noelle ska ner i gruvan! Historien om Fet-Mats och om Kåre-bocken finns i huvudet, älskar alla dessa gamla berättelser som gör historien levande. Kram
Gun Wiik Pils
Tack för gruvvandringen. Förstår dig, skulle aldrig frivilligt gå ner i en gruva.
Anki
Hög igenkänningsfaktor … inte såå många år sedan jag var där och berguvarna visade sig inte då heller 🙂
Kram
Ninni
Falu gruva besökte jag när jag gick i femte klass, tror jag det var. Kära nån det är drygt 50 år sen! Jag minns ingenting från det tillfället mer än att jag tyckte det var rätt trôkigt. ?
Paula
Numera är det rätt roliga äventyr för barnen nere i gruvan. Dit vill jag inte, räckte med fladdermössen i Sala silvergruva för min del. har lite klaustrofobi. Men järnet väg och historia är väl inte det mest engagerande ämnet för barn men förstås viktigt att veta något om. Kram