Jag har läst..

Högt bland Saarijärvis moar Bokomslag Högt bland Saarijärvis moar
Här under polstjärnan
Väinö Linna
nationalepos Finland
Wahlström & Widstrand
1960
404

Utdrag ur boken:
"-Nu är då brödet tryggat för i år och fosterlandets gamla fiende är lurad på sitt byte. Det finska folket har bara tre fiender: frosten, ryssen och de svensktalande."

"Satan... Så läng ber jag dej kyss å dra som jag blir bihandla som jag ha blivi här. Herrigud, vem sku ork hör på hedä eviga gnällase. Än går inte hästin min opp imot gålins häst, än duger jag int själv ti nå. Pojkin springer ikring på åkrin å spionerar på mej som vaför ein rövaflugo."

Högt bland Saarijärvis moar är det första delen i trilogin Här under polstjärnan, som kom ut första gången 1959. Här berättar Väinö Linna Finlands historia i miniatyr, ur torparen Jussis och underklassens perspektiv.Inledningsvis möter vi den ordkarge Jussi när han blir torparägare 1884. Sedan får vi följa familjen Koskela fram till 1910, genom armod och ständig rädsla för att bli vräkta, i kampen mot överheten och mot russifieringen av Finland, fram till den framväxande arbetarrörelsen. Boken skildrar en samhällsutveckling, men också en dramatisk historia, om den lilla människans kamp för överlevnad och livet på torpet, som är djupt mänsklig.Boken väckte stor uppmärksamhet redan när den gavs ut 1959 och har sedan dess blivit en nordisk klassiker.
Väinö Linna (1920-1992) var maskinmontör när han fick sitt genombrott med Okänd soldat 1954. Trilogin " Här under polstjärnan" är ett nationalepos, fullt jämförbart med t ex Mobergs Utvandrarna.

Såhär lagom på Finlands 100-årsjubileum som fri nation har jag antagit utmaningen att läsa det finska eposet och detta är alltså första delen.
Oväntat humoristisk och underhållande skildring av torparlivet men den knepiga dialekten gör att läsningen tar tid. Och så måste jag njuta av uttryck jag aldrig hört förr, torparsol = måne, bröhåle = munnen osv.

Jag har nu lånat hem del två som dessvärre är dubbelt så tjock, så jag hoppas verkligen att jag hinner läsa den på rätt sida om året...

Grattis Namnsdagsbarnet!

Den här lilla mallgrodan har namnsdag idag: Grattis Valter :kiss:

Han gillar att åka bil och i helgen fick han följa med när vi åkte ut på skogen med Blinka och Candie!
Medan de två pappisarna satt i varsin bur fick Valter trona i framsätet i mitt knä….

Jag fick frågan hur jag gör med Blinka när jag måste iväg någonstans…
Jag har sån tur att vi hundägare här på gården hjälps åt med jyckarna när det behövs…

Ibland jobbar Valters matte och då får han vara på dagis hos oss, och då ingår självklart middag!

Valter är en otroligt pigg krabat, alltid alert och vill busa och leka. Men det är inte så lätt att få fart på snart 11-åriga Blinka…
Då tar han det nästbästa och stjäl mina skor, en riktig toffelkleptoman är han! Då fattas den ena av alla skopar när han varit hos oss en stund..
Kelig är han också och älskar att pussas, helst sticker han tungan i näsan på mig…och kattrackarna får en omgång av bara farten de också!

Det dröjer länge innan han kopplar av så pass att ögonen ramlar ihop, men nu har jag bildbevis på att det händer, när väl Duracellbatteriet är helt tomt på energi…

Liten Valter försvinner i Blinkas stora korg :mrgreen:

Candie var nyfiken på vad det var för filur i hägnet?

..och försökte komma närmare genom att åla sig under stängslet… :mrgreen:

Nog förgyller de tillvaron de små!

Uppföljning..

Tack för omtanken, mitt öga mår bra, och färgen börjar återgå till det vanliga…

Värre öde har dottern haft som till sist fick tillbringa tre dygn på lasarettet!

Återkommande svåra migränattacker med kräkningar och olidliga smärtor fortsatte i flera dagar..
Ingenting bet, man provade olika mediciner, både tabletter och sprutor med stesolid, imigran, morfin o voltaren så till sist spydde hon även av alla preparaten…

Helt tom i skallen, sönderstucken men smärtfri åkte hon hem idag med en sjukskrivning i bagaget. Neurologernas gemensamma bedömning löd bara :migrän, utan närmare förklaring.
I bästa fall blir det aldrig mer så här illa, men migränanfall får hon ju regelbundet. Konstigt är det, tror det är ärftligt för min mamma led av migrän, men den hoppade över ett släktled för jag har aldrig drabbats. Något jag är innerligt tacksam för, det räcker gott med vanlig huvudvärk som man ibland drabbas av, antingen självförvållat eller inte…

Mitt i gårdagens oro skulle jag själv till tandis, något som i sammanhanget kändes helt odramatiskt!

Världen är så spännande tidigt på morgonen, färgerna och ljuset är ett helt annat än det jag är van vid :-D

och några små varelser har jobbat hårt för att hålla ihop! :love:

Redan när jag satte mig på bussen var jag kissnödig trots flera toabesök och ”bara” två baljor kaffe mot vanliga tre… och när vi kom till bussbyte insåg jag att det aldrig skulle funka ända till stan! Jag gick fram till chauffören o bad honom vänta medan jag sprang ner till Coop o lånade toaletten :oops:

Hos tandis satt jag och gapade i nästan en timme medan rotfyllning lades i två tänder i överkäken. Absolut smärtfritt men jag fick kramp i käken…
Jag fick en stund över innan bussen skulle hemåt, så jag kilade in och handlade på Lidl.
Satte mig sedan på bussterminalen och när bussen gled in på hållplatsen tog jag min väska och klev på…gick o satte mig och plötsligt slog det mig…hade inte jag en plastkasse med mat också :oops:
Fram till chauffören (tack o lov inte samma karl :lol: ) ”vänta lite, jag glömde min kasse”, klev ut ur bussen o in på terminalen. Puh, där låg den kvar på bänken…

På hemvägen satt jag och roade mig med att titta på utsikten trots att jag hade med mig både bok och korsord.

Rutten är så vacker, sjö efter sjö med avbrott för skog och åter skog…allt paketerat i underbar sensommarsol!

Mina närmaste äventyr består i att ta mig till vårdcentralen fastande på torsdag morgon. Bussturerna är inte anpassade ett dugg så det blir långa väntetider, kanske fyra timmar totalt för att lämna ett blodprov. Självklart blir det ett nytt besök där för att mäta blodtrycket, varför göra allt på samma gång när jag är där, det blir nästa vecka, sen återstår ett läkarbesök, när nu det blir, förhoppningsvis före jul. Låter jag bitter? Kanske har sina orsaker…inte lätt att bo i glesbygden utan bil, faktiskt så är det snudd på omöjligt…

Eftersom jag inte gillar att beklaga mig och tjata, så slutar jag med en glad trall istället!

Jag har läst..

Fjärilspojken Bokomslag Fjärilspojken
Peter Stjernström
Bladh by Bladh Ab
2015
367

Ett spädbarn lämnas i skogen. Den lille pojken blöder. Insekter kryllar på honom.
Han överlever. Många år senare kommer frågorna till den nu vuxne Jonas. Vilka var hans föräldrar och varför övergav de honom? Vad är det för märklig begåvning han har? Den underligt starka intuitionen, ska han dölja den eller följa den?
Jonas värvas av det mystiska företaget Apisec som verkar veta mer om honom än han själv.Tillsammans med sin kompis Björne börjar han nysta i sin historia. När de möter den framgångsrika och kompromisslösa Nelly Josefsson märker de att hon och Jonas har något gemensamt.
Det visar sig att Jonas historia är en del av något större. Något djupt obehagligt. En blandning av underliga sammanträffanden och medvetna val driver honom mot svaren.

En svindlande spänningsroman om vägen mot kunskapens himmelrike - eller helvete. En ond saga om vänskap, vetenskap, makt och vanmakt. Det är mörkt, mystiskt och maxat.

Utdrag ur boken:
"De där finns överallt. Trevlighetspsykon. De är värst. Det är bättre med fullblodspsykopater som du kan genomskåda. Som går över styr stup i kvarten och tuggar fradga av aggression innan du har hunnit sälja din själ till dem."

"Dessutom brukade Ray alltid säga att allt organiskt material innanför atmosfären var en del av samma natur och kretslopp. Varje gång du tog ett andetag så andades du in en annan varelses utandning. Varje gång du tog en klunk vatten så fick du i dig en droppe som förångats från en annan kropp. Samförstånd, samexistens, samklang. Det var Klustrets melodi."

Denna bok var helt annorlunda än vad jag brukar läsa. Lite dystopi men mer saga. Uppfriskande!