Söndags-smakbit # 34

 

Bloggen Betraktelser ger oss varannan söndag chansen att publicera ett litet smakprov ur en bok vi läser.
Där får du många spännande boktitlar att kika närmare på.

 

Jag har denna vecka stiftat bekantskap med Claes Andersson, finlandssvensk författare som dog i juli i år.
Det märkliga var att då jag läste om honom och hans bortgång insåg jag att han för mig var helt obekant.
Förutom författare var han psykiater, jazzpianist, elitfotbollsspelare och politiker. Han satt i riksdagen för Vänsterförbundet och var kulturminister i Finland 1995-98
Denna mångsidiga människa ville jag lära känna, därför har jag läst

Ottos liv, en roman med många självbiografiska inslag. Titeln är länkad till förlaget där du kan läsa mer.

Smakbit sid.94

“Hans djupfrysta sinnen vaknade till liv när hon rörde hans hud med sina läppar och sin änglatunga. Han fick lust att bara kura ihop sig och kattspinna, grodgrymta och hundyla. Han stängde sina ögon för att bättre få syn på det som framträdde på hans inre bild: en yngling, rakryggad med god hållning och utan överflödigt bukfett. Det var han, ynglingen Otto, sådan han var eller mindes att han en gång varit.”

sid.194

“Otto ville summera sitt liv och göra en inventering av det som varit. Säkrast att göra det så länge man ännu vet vem man är, minns namnet på sin sambo, sina barn och barnbarn och kan handla rödvin och gå på toaletten och fylla i en tipskupong utan hjälp av hemvården, resonerade Otto.”

0

Hemtrevligt och välbekant brummande

Efter ett par dagar med många häftiga regnskurar visade sig solen igår eftermiddag och jag tog min fyrbenta kompis och gick på promenad. Började med att gå till återvinningen med glasburkar och när jag kom hem konstaterade jag att

Min kasse var tyngre nu än när jag gick hemifrån

För hur kan man motstå skönheterna som ploppat upp i markerna?

Oh Kalle kalle kalle…jag gillar dig! Fast, annan svamp duger också

Nu var det slut på lata dagarna i förrådet för min trogna hjälpreda svamptorken!
Ett välbekant brummande från torken låter nästan lika mysigt som mina spinnande katter.

Idag jobbade jag ett pass och när jag på eftermiddagen kommit hem var jag förstås tvungen att ta en hundpromenad…

Ojoj, flera släktingar hittades, snacka om explosion!

Lilla svampkorgen räckte inte riktigt till för min promenad på en knapp kilometer..

Det blev en trevlig eftermiddag med svamprensning framför Finnkampen..

Och nu börjar bunkarna fyllas…av torkade soppar med en arom som inte är av denna världen!
Lycka!

1

Fem en fredag # 34

STOPP

1. -Vad har det varit för mycket av i ditt liv på sistone?

Värk, som tyvärr inte lindras vare sig med salvor eller piller eller andra medikamenter.

2. -På vilket sätt är du överansträngd?

Det är jag absolut inte, fattas bara när man är pensionär och bestämmer själv hur mycket man orkar och vill

3. -Vad i ditt liv drar över på tiden?

Svårt formulerad fråga, men när jag sett Elisas svar förstår jag att hon menar vad man inte hinner med. Eller vad som får stryka på foten.
Ja det blir ju städningen, det hjälper inte med listor, lappar, glatt humör, haha, dammsugaren står framme tre dagar i veckan innan mina två stora gemak är dammsugade. Då är det nästa lika dammigt igen..

4. -Vad är droppen som får din bägare att rinna över?

Bilförare som kör som galningar genom byn när man går med dra-maten och hund på vägen och tror hunden ska lyfta från marken av lufttrycket när bilarna passerar.
Det gäller både svenskar, utländska turister, personbilar, timmerbilar, långtradare, husbilar…..

5. -Vad tar udden av det hela när det blir för mycket?

Stå vid spisen och laga en god gryta omgiven av djuren funkar alltid. Att hacka grönsaker hjälper mot både stress och irritation! Om det bara kunde komma någon och ta hand om disk-kaoset efteråt..

Du hittar flera som deltar i utmaningen hos Elisa

1

Bakom flötet

Idag var det ganska många säfsingar som kände sig manade…

Det var dags för fiskedag vid Vittjärn, där både abborre och laxöring lär trivas

Självklart hjälps man åt att rigga utrustningen

Maskarna var ystra och gjorde knut på sig själva

Det var inte så lätt att räkna in oss när vi spridit ut oss runt tjärnen, men enligt uppgift lär vi ha varit 38 glada fiskare..

Nu nappar det!

Där i håven sprattlar den förtvivlat!

Urtagning sker med van hand…och det skulle bli flera byten..

Hon som inte stod bakom flötet (!) tog istället en promenad runt tjärnen!

Jag är förtjust i myrlandskapet

De mjuka vackra färgtonerna

hösten lurar bakom hörnet

Halvvägs runt får jag bekräftat att jag är på rätt plats..

Inga svampmarker även om jag självklart spanade med ett getöga…några sandsoppar var allt jag såg

Det ryker om brasan

Och minsann har man inte haft fiskelycka även här!

Det rådde ingen trängsel runt tjärnen, alla som ville kunde hitta en egen plats för kontemplation

Plötsligt blåser det upp så in i vassen!
Vi var några som anade oråd och började dra oss mot bilarna, och mycket riktigt kom dagens första rejäla regnskur precis då vi hunnit sätta oss i säkerhet!

Man kan både vara bakom flötet eller gå med håven, jag börjar så smått begripa var alla gamla uttryck härstammar ifrån!
En trevlig förmiddag hade vi, och kaffet vi bjöds på smakade så gott!

2