Vi vill också vara med!
En liten fågel viskade i mitt öra:
vi små pippifåglar vill faktiskt också vara med i bloggen! Vi har klätt oss i vackraste vinterskruden, fota nu då människa!
Kurre-ett
kurre-två
kurre-tre
Haha, jodå dom…
En liten fågel viskade i mitt öra:
vi små pippifåglar vill faktiskt också vara med i bloggen! Vi har klätt oss i vackraste vinterskruden, fota nu då människa!
Kurre-ett
kurre-två
kurre-tre
Haha, jodå dom…
Lily och bläckfisken
Det här är en bok om att hitta den rätta, den som följer dig i vått och torrt, den du inte kan föreställa dig att leva utan.
För Ted Flask - en ensamstående, medelålders, aningen neurotisk man som aldrig fått rätsida på sina mellanmänskliga relationer - heter den rätta Lily. Hon råkar vara en hund. En 12-årig tax, närmare bestämt, som precis har blivit diagnostiserad med en hjärntumör.
Boken handlar om Teds och Lilys sista månader tillsammans, och är en bok som förenar realism med fantasi och humor. Det är en berättelse om villkorslös kärlek, djup lojalitet och hjärtskärande förlust, och en rörande skildring av de alldeles särskilda sorts känsloband som bara kan uppstå mellan en människa och ett husdjur.
Utdrag ur boken:
"För att fokusera funderar jag på hur hundar är vittnen. Hur de är närvarande i våra mest privata stunder, där när vi tror oss vara själva. De bevittnar våra gräl, våra tårar, våra strider, våra rädslor och alla våra hemliga beteenden som vi döljer för andra människor. De bevittnar utan att döma-"
"För hundar lever i nuet. Hundar håller inte fast vid oförrätter. Hundar släpper taget om sin ilska varje dag, varje timme och låter den inte gro. De förlöser och förlåter. Runt varje gathörn väntar en möjlighet att börja om. Med varje studsande boll väntar löftet om en ny, härlig jakt."
Den här boken är svår att beskriva, den måste faktiskt upplevas!
Den är totalt absurd, väldigt emotionell och varm men med en tuff touch.
Man ler och känner som hundägare igen sig, dialogen mellan husse och hund är både naiv och rörande. Mot slutet får jag nästan hjärtklappning av läsningen, jag vet ju alltför väl hur slutet blir...
Crescendot tar andan ur mig, på riktigt!
Veckans rubrik är utanför
Familjens svarta får, det har ni hört talas om? Den som utmärker sig, inte passar in, den som är utanför
Trots att jag var mammas och pappas…
Eftersom jag är sen enligt kalendern så raskar vi av även Luciafirandet
som jag i år för första gången bevittnade i vår vackra kyrka.
Det snöade för fullt och vinden…
Hej alla glada! Som jag har saknat er alla!
Efter sju bedrövelser sitter jag åter vid ett tangentbord och hackar…
Man kan väl säga som så att det hela började redan…