Året är 1916. För Frida och Oscar i Bohuslän blir första världskriget verklighet när kroppen av en ung engelsman flyter iland vid stranden i närheten av deras hus Lyckhem
Han är inte den ende. Under ett dygn har åttatusen sjömän dött till havs i Skagerackslaget.

Fridas syskon har redan lämnat Bohuslän och är en del av den stora emigrantionsvågen till Amerika. Men livet i det nya landet blir slitsamt och inte som de hoppats. De hamnar i stålindustrin i Gary i Indiana och när första världskriget bryter ut tilltar misstänksamheten mot immigranterna.
USA:s inträde i kriget betyder att arbetet på stålverket blir allt mer omänskligt och Fridas brorson Arthur tar värvning i militären för att visa att han är en patriotisk amerikan och värdig familjens nya hemland. Snart är han på väg över Atlanten till striderna på Västfronten.

Sverige står utanför kriget men drabbas av nöd- och dyrtiderna och Frida och Oscar nås i Bohuslän av fasansfulla rapporter om de våldsamma slagen där Arthur är inblandad.

Utdrag ur boken:

"Det blev några hårda år men också glädje och framtidstro med barnen. Hemma kom att bli Amerika, särskilt sedan de fått sina medborgarskap så att hela familjen var amerikaner.
De skrattade åt dumheterna som de hörde från Sverige. En kommission var tillsatt med uppdrag att beskriva emigrationen och till sammanställningen av siffror och dokument fogades en bedömning av den svenska folkkaraktären. Slutsatsen var att svensken säkert hade goda förståndsgåvor och var redig och hederlig men dessvärre brast i slughet och uthållighet. Svensken saknade också, stod det, förståelse för den svenska nationens storhet och hade inte känsla för att bidra till landets framgång och utveckling. Nationalföreningen mot emigrationen tog tydligen fasta på det senare men när utvandringen i praktiken upphörde på grund av det stora kriget förlorade den sin mission och lade ned verksamheten."

"Två dagar senare låg en pamflett från Creelkommitteén i deras brevlåda med titeln -Meningen med Amerika-. Där fanns instruktioner om vad som krävdes för att vara amerikan. -Tala det engelska språket, salutera den amerikanska flaggan, lär barnen innebörden av patriotism, lär den amerikanska nationalsången utantill-
Selma fick anpassa sig till det nya Creelspråket som användes hos hennes arbetsgivare. Surkål fick inte längre kallas -sauerkraut- utan benämndes -frihetskål- och wienerschnitzel kunde inte serveras trots att schnitzeln kallades panerat kött. De hårda kringlorna pretzels bytte inte namn utan blev bannlysta. Schäferhunden, av rasen German shepherd, räddades av Creel som beslutade att den kunde kallas polishund. Taxarna bytte namn från tyska dachshund till det nya -frihetsvalpar-."

Minns du författaren, Britt-Marie Mattsson, en mycket seriös journalist som vunnit stora Journalistpriset för sina intervjuprogram i Sveriges Television. Hon är nu förste reporter vid GöteborgsPosten och denna roman bygger på hennes egen familjehistoria.

Vi talar här om ett historiskt fint skildrad tid, jag får många aha-upplevelser och kan förstås inte låta bli att dra vissa paralleller mellan emigranterna i Amerika och den stora flyktingvåg vi nu upplever. Hela boken relaterar till ämnen flykt och emigration.
Jag kan sakna lite mer kött och blod i karaktärsbeskrivningarna men i övrigt tycker jag att detta är ett välskrivet tidsdokument.