Vad tänker djuren? Känner höns empati med varandra? Är grisar medvetna om sin egen existens och vad upplever får och kor egentligen när de umgås med människor?

Forskningen har gjort stora framsteg när det gäller att förstå husdjurens inre liv och den nya kunskapen är inte alltid lätt att förhålla sig till. Författaren Per Jensen, professor i etologi, läran om djurens beteende, berättar levande och enkelt om de senaste vetenskapliga rönen kring djurens inre liv.
Vi vet idag mer än någonsin om känslor, tankar och kognitiva egenskaper hos de djur som efter sin död utgör grunden i de flesta kokböcker.
Utan att moralisera över vad vi äter ställs här de svåra frågor som vi alla måste ta ställning till.
Är behandlingen av djuren i dagens lantbruk rimlig när vi nu vet att deras känsloliv inte skiljer sig så mycket från vårt?
Det är du och jag som bestämmer vad vi vill äta - och det ger oss också makt att förändra djurens liv.

Utdrag ur boken:
"Forskning visar att det inte går någon skarp gräns mellan vår egen upplevelsevärld och den vi hittar hos andra djur. De kanske resonerar och planerar mindre och de uppfattar andra saker i sin omgivning än vi, men deras grundläggande känsloliv är väldigt likt vårt. En gris upplever ilska och rädsla, hönsen kan bli uttråkade, fåren känner samhörighet med flocken och kor kan längta efter sin kalv som tagits från dem direkt efter födelsen."

En mycket tankeväckande bok är det här. Lite snudd på att man inte vill äta kött längre, även om mycket av det som står skrivet redan är vedertaget av både forskning och vår egen hjärna...

Jag tog illa vid mig speciellt i avsnittet som handlar om fiskar. För som de flesta andra har jag levt i tron att fiskar inte känner smärta när kroken sitter fast i munnen på dem eller när de ligger på bryggan och kippar efter luft. Nu har man kunnat bevisa att även fiskar känner samma typ av smärta som däggdjuren gör och vi måste alltså avliva myten om känslokalla fiskar.

Det finns så mycket vi kan göra för att göra djurens liv bättre under den tid de lever. Slakterier i mindre skala på närmare håll så djuren slipper stressande långa transporter.
Och framför allt att djuren ska få leva i en så naturlig miljö som möjligt, något som idag är mycket ovanligt. För även om vi slår oss för bröstet över vår så kallade prima djurhållning så finns det massor kvar att göra.
Och eftersom man nu gör mycket tester på djur för att både ta reda på hur deras känsloliv ser ut och vad de verkligen uppskattar och vad de avskyr, ja då måste vi ju kunna rätta oss efter vad forskningen kommer fram till!
För om vi ska fortsätta äta kött så tycker jag att man ska kunna vara säker på att djurens livskvalitet har varit bra och sista resan har skett utan stress och med värdighet.

Boken ger många nya infallsvinklar, jag vill inte bara vara en "trädkramare" och en "djurkramare" utan jag vill ha fakta, och det håller forskarna på att ta fram. Och det är vår skyldighet att lära av de kunskaper man kommer fram till och behandla djuren därefter!