Author:

Paula

Bloggen

Det stora vemodet rullar in…

Av
den
19 september 2022

Kvällarna börjar skymma allt tidigare

Dimman smyger fram på åkrarna

Mäktiga moln tornar upp på himlen

Jag får se en ständigt växlande himlabild

Man kan känna sig mol allena ibland…

På dagarna njuter…

skyltsöndag

Skyltsöndag # 384

Av
den
18 september 2022

Idag blir det inte purfärska skyltar, men nästan!

Vi är ombord på bussen på väg till stan, voff sa Daniel när vi skulle kliva av!

Förra veckan hamnade jag mitt i…

Läst

Söndags-smakbit # 37

Av
den
18 september 2022

 

 

Bloggen Betraktelser ger oss på söndagar chansen att publicera ett litet smakprov ur en bok vi läser.
Där får du många spännande boktitlar att kika närmare på.

Jag har precis börjat…

Fem en fredag

Fem-en-fredag # 37 Val

Av
den
16 september 2022

# 37 Val

– Vad stod du senast och valde mellan?

Jo det ska jag berätta!
Igår fick jag mejl av min klasskamrat, min gamla bästis från Helsingfors, som är den…

Läst

Jag har läst

Av
den
15 september 2022
Jag faller som en sten genom tiden genom livet Bokomslag Jag faller som en sten genom tiden genom livet
Åke Smedberg
prosasamling
Albert Bonniers Förlag
2021
187

Smakbit sid 77
Den sällsamma glansen
"Husfasader, Fönster. Lju7s som tänds och släcks. Människor som rör sig därinne, på långt avstånd, jag iakttar dem. Världen finns där och min uppgift är att iaktta den.
Efterhand kommer morgonen med sitt gråljus, sitt dis. Jag vandrar runt igen, hittar ner i tunnelbanan när den öppnar. Köper biljett, åker fram och tillbaka, värmer mig. Och hela tiden detta märkliga lugn, Jag ser mig omkring. Absorberar. Äter världen runt mig."

Jag läser en hel del novellsamlingar, tycker om den korta formen. Däremot läser jag sällan essäer och prosalyrik som de här berättelserna kallas. De är korta och eftertänksamma. Kräver lite vana att läsas kan jag tycka. Jag har läst dem en och en men pausat mellan varje berättelse. Jag tror att jag återkommer till det här formatet, men det känns lite ovant fortfarande.