Smakbit sid 77
Den sällsamma glansen
"Husfasader, Fönster. Lju7s som tänds och släcks. Människor som rör sig därinne, på långt avstånd, jag iakttar dem. Världen finns där och min uppgift är att iaktta den.
Efterhand kommer morgonen med sitt gråljus, sitt dis. Jag vandrar runt igen, hittar ner i tunnelbanan när den öppnar. Köper biljett, åker fram och tillbaka, värmer mig. Och hela tiden detta märkliga lugn, Jag ser mig omkring. Absorberar. Äter världen runt mig."

Jag läser en hel del novellsamlingar, tycker om den korta formen. Däremot läser jag sällan essäer och prosalyrik som de här berättelserna kallas. De är korta och eftertänksamma. Kräver lite vana att läsas kan jag tycka. Jag har läst dem en och en men pausat mellan varje berättelse. Jag tror att jag återkommer till det här formatet, men det känns lite ovant fortfarande.