Söndags-smakbit # 9
Bloggen Betraktelser ger oss på söndagar chansen att publicera ett litet smakprov ur en bok vi läser.
Där får du många spännande boktitlar att kika närmare på.
Jag läser en novellsamling…
Bloggen Betraktelser ger oss på söndagar chansen att publicera ett litet smakprov ur en bok vi läser.
Där får du många spännande boktitlar att kika närmare på.
Jag läser en novellsamling…
Det är så skönt när ordningen är återställd i pörtet.
Jag har saknat våra dagliga promenader trots att jag svurit ve och förbannelse över halkan och ryggeländet.
Igår tog vi en…
# 9 Ordspråk
– När sa du senast: Borta bra men hemma bäst!”
Idag när jag fick hämta hem min PRINS som alltid ligger högst upp på kuddarna för att…
Laddat upp denna text från Twitter skriven av Finlands förra utrikes- och statsminister Alexander Stubb.
En tiopunkts TRÅD om situationen från ett land med 1340km gräns mot Ryssland:
1. 1. Säkerhetshotet…
mörkret som faller
Boken utspelar sig under två hektiska dygn när trettioåriga Lynette kämpar för att skapa en stabil framtid för sig och sin familj. I det USA som är "the land of the free" saknar hon fullkomligt skyddsnät. Hon är trängd från alla håll och har inget att falla tillbaka på. Ändå försöker hon lyckas med det omöjliga - att snabbt få fram alla de pengar som behövs för att ordna upp den akuta siuationen.
Utdrag sid 39
"Med de där pengarna kunde jag köpt nya kläder istället för att alltid leta på second hand. Vet du, ända sen jag fick Kenny är underkläder och strumpor det enda jag har köpt nytt. I trettiotvå år har allt jag haft på mig varit nån annans först. Det låter kanske inte som en stor grej, men det är det för mig. Det är nåt som liksom skaver, som nöter ner självförtroendet och ens tro på sig själv."
sid 194
"Mona sa att när han dog så vägde han nästan hundraåttio kilo. Kan du tänka dig att släpa omkring på så mycket vikt. De var tvungna att anlita folk för att få ut honom ur huset. Det finns firmor för det nu. Stora tyngdlyftarkillar som bär ut feta människor när de har dött i hemmet. Jag fattar inte varför alla blir så feta, men det blir de verkligen. Rayleen sa till mig en gång:- Ibland kan man inte göra nåt annat här i livet än att äta en skål glass till"
Jag tyckte den här boken var rätt deprimerande...