För att förstå fotografiernas ordning skulle jag ha varit tvungen att förstå vad som föregick dem, veta någonting om Hieus inre liv, det som upptog honom under de där månaderna. Det vill säga: en väldig kärlek, blossande röd, rinnande ut över kanterna.

Má och Hieu – allt kretsar kring dem.
Má drömmer om pengar, Hieu om de vackra flickorna. Vid deras sida befinner sig sonen, lillebrodern, ständigt i utkanten av händelserna. Gradvis sluter han sig i sina studier, förtrollad av sin egen häpnadsväckande intelligens.

De utgör en avskild värld i den lilla österbottniska staden. Má och Hieu – gång på gång krockar deras viljor våldsamt med varandra och med stadens snävhet. De lever bland människor som hela tiden pratar, som inte begriper någonting om behovet av skärpa och skugga.

Den här boken har jag lyssnat på och kan därför inte ge något smakprov ur texten.
Du kan läsa mer om författaren som debuterar med den här boken här

Jag tyckte kanske att berättelsen var ganska annorlunda skriven på ett sätt som kändes som en dagbok mer än som en roman.
Jag fascinerades mycket av uppläsaren som var väldigt duktig och läste på finlandssvenska.
Härligt att höra hemlandstoner, något jag inte är bortskämd med..