Ligger lite efter..
Idag skulle jag förstås blogga om fredagen den 13, den stora otursdagen, OCH fullmåne till råga på allt!
Men, jag har ju inte avklarat gårdagen då vi huxflux åkte iväg…
Idag skulle jag förstås blogga om fredagen den 13, den stora otursdagen, OCH fullmåne till råga på allt!
Men, jag har ju inte avklarat gårdagen då vi huxflux åkte iväg…
tårar i havet
Tyskland vintern 1945.
Fyra ungdomar.
Fyra hemligheter.
De har olika bakgrund och kommer från olika länder, men de är alla på flykt. Från krig, från lögner och från sina egna hemligheter.
Deras vägar korsas när de som hundratusentals andra flyr mot kusten för att komma undan de sovjetiska trupperna som rycker allt närmare. Ungdomarna försöker få plats ombord på fartyget Wilhelm Gustloff som ska föra flyktingarna över Östersjön, mot tryggheten.
Men havet döljer också hemligheter.
Historiens största fartygskatastrof inträffade bara 15 mil från den svenska kusten, men är okänd för de allra flesta. Författaren har ägnat tre år åt arbetet med boken om denna bortglömda tragedi.
Utdrag ur boken:
"Spänningen ökar för varje timme som går. I morgon bitti kommer ambulanståg med skadade soldater från öst. När jag var liten la mamma handen över mina ögon för att jag skulle slippa se sjuka och vanskapta människor. Det gjorde hon rätt i. Det finns så mycket fulhet och ofullkomlighet i världen. Vi vet att det finns, men att tvingas se det förvärrar bara traumat. Vissa saker är det bäst att inte låtsas om."
"Mödrar försökte slänga upp sina spädbarn till passagerare på däck, men kastade inte tillräckligt högt. Barnen slog mot fartygskanten och störtade ner i havet. Kvinnor skrek och hoppade ner i vattnet efter dem. En man klädd som kvinna misshandlades av en vakt när han försökte störta mot landgången. Jag såg alltihop från ovan, illamående av medlidande. Gustloff var deras enda hopp. Gustloff var även mitt enda hopp. Och jag hade kommit ombord."
Vad kan man säga? Jag hörde talas om den här boken i Godkväll på teve, och nog är det en historia väl värd att känna till. Välskriven i korta avsnitt, kanske för att den även är skriven som ungdomsbok så det blir lättare för dem att läsa. De fyra ungdomarna, huvudpersonerna har mycket olika bakgrund men svetsas ihop under sin resa. Avslutningen är ett enda crescendo, tänk Titanic...
Om tio dagar svär Trump presidenteden. Må han eller någon annan inte få ett inflytande som gör att vi kastas tillbaka i tiden till då vi människor betygsattes efter någon vanvettings egen påhittade rasideologi.
Nu undrar jag om jag inte tagit vatten över huvudet?
I tillfällig sinnesförvirring eller i rent övermod klickade jag hem en krysstidningsprenumeration…
Och inte vilken som helst, utan den svåraste varianten…
Ojvoj,…