De små liven…

Vad vore väl tillvaron utan de små fyrbenta liven?
Ett högaktuellt ämne såhär i november är små eller stora gnagare som invaderar våra hus i jakt på varmare boplatser och mat.

Jag läser att musen behöver en springa på 20 millimeter för att ta sig in, och vem har inte såna små springor i huset?
Under min diskbänk kommer dom små gynnarna in, sen rotar dom väl runt i sophinken och kanske hittar dom något ätbart, fast det mesta spillet ger jag ju till höns, ankor och kaniner.
Man ska helst inte mata småfåglarna i närheten av huset, för det som landar på backen drar då till sig gnagarna…
Nå, jag har precis allt som man inte ska ha, stora springor i huset, fågelstationer, buskar och slyn, inte konstigt då om dom kommer på besök.
Men igår var måttet rågat, hur fräcka kan dom bli…
Astrid smiter in i underskåpet under diskbänken, kommer ut med en dinglande mus i munnen, går in i mitt sovrum och släpper den.
Jippi, ny leksak…
Torsten joinar in i leken och oj va skoj dom har det…
Sen visar det sig att musen ligger och trycker längst in i ett hörn vid min byrå där inte katterna kommer åt. Flyttar förstås på byrån men katterna hinner inte ifatt musen som lägger sig i köket under frysen.
Och där ligger den väl än…

Var lite orolig över att kanske ha ytterligare ett djur i sängen inatt, men i så fall har jag sovit och överlevt!

Och vad gör då min hund som ska vakta för alla inkräktare och godkänna alla gäster….istället för att hjälpa till att fånga och döda krabaten så går hon miss i nassen upp och bajsar på min badrumsmatta!
Självklart går jag sömndrucken upp för att kissa och bryr mig inte om att tända lampan utan trampar i nåt klet…suck

Denna arbetsuppgift klarar hon med bravur dock, alltid nåt!
Livet blir sannerligen inte långtråkigt när man har husdjur.. 😀