Vem är det som går och går…

.. och aldrig kommer till dörren?
Ja det är då inte jag, för jag hittar alltid hem efter mina vandringar!

Men det är ju så mysigt att traska på nygamla vägar i ett fantastiskt vårväder!

Gamla smedjan ger karaktär åt landskapet

..liksom det sprittande vattnet förstås!

“vattnet som urholkar stenen” heter det visst, här får vattnet jobba ett tag till med stenbumlingarna

Minsann är det kärlek i luften, jag har hittat ett par som lever tätt omslingrade

Säfssjön, lika vacker oavsett årstid

och bäverhyddan som avspeglar sig så fint i dammen, bara en gång har jag fått se en bäver simma omkring utanför. Men går man här i skymningen är kanske chansen större att få se en skymt av det skygga djuret

Så kommer vi hem och pustar ut på baksidan av huset. När andra söker sol söker finnkäringen skugga. Och finner den, antingen framför eller bakom huset, hur perfekt som helst.

Inte en levandes blomma planterad ännu, visst är det trevligt med blommor, men jag hinner nog…

Tills jag får ändan ur vagnen så njuter jag av vitsipporna som nu poppat upp lite överallt!
Livet känns gott att leva, men nog är jag bra trött, sover tio timmar per natt, hur ska det sluta….

Njutbar musik med Rickard Söderberg

Sällan har väl kön till kyrkan ringlat sig så lång som igår kväll i Grangärde

En timme innan utsatt tid satt vi bänkade i kyrkorummet.. det fanns gott om tid att beundra den fina interiören

Och så stod han då där, mannen med den mäktiga rösten, med den glittriga kavajen och de sminkade ögonen, tenoren Rickard Söderberg, tillsammans med Grangärde och Säfsnäs kyrkokörer och ungdomskör

Vid sin sida hade han också klarinettisten Jon Lundberg, ortens egen son och Johan Reis på piano

Fin akustik i kyrkan gjorde framträdandena än mer njutningsfulla och stämningsfulla, “Till havs” framkallade ståpäls…

Det var en kväll att minnas både för oss åhörare och för körmedlemmarna!

Efter konserten fick jag ett smygfoto på hårsvallet när Rickard stod och signerade skivor och en bok

Många åhörare tog tillfället i akt att mingla i Gästis där det serverades mat och dryck

Men jag och mitt sällskap hade några mil att åka hemåt i den vackra vårkvällen.
Vi fick en minnesvärd kväll, är så glad att jag fick följa med!

Morgonrutiner

Titta, undrens tid är inte förbi! Första gardinen upphängd, o även den sista! Nu fattas två gardinstänger, ojne vojne..

Men jag sitter ju inte vid köksbordet och morgonfikar, det gör jag förstås framför datorn! Bredvid mig ligger två sömntutor..

“Vadå sömntuta, jag är vaken och har ju redan varit ute på baksidan o kissat” säger Blinka

Välsynkroniserade stretchingövningar…

“Vad då sa du? Vilket svårt ord du använder”

Sen tappar jag kontakten med de två sötnosarna som inser att det dröjer innan det händer något här i pörtet

Men den som väntar på något gott…Efter tredje muggen kaffe blir det en promenad, ja ja den här bäcken kommer ni att få se tills ni ruttnar på den…

Vi tar väl lite solglittrande sjö också…

Så, nu är vi redo för brunch! Trevlig fredag på er allihop!

Vårens framfart

Mitt i flyttstöket har våren gjort sin entré

Den 25 april låg mycket snö kvar men de modiga tussilagorna hade bestämt sig, nu är våren här!

Samma dag hittade jag också en ensam vacker krokus i fjolårsgräset

Den 26 april tog vi en skogspromenad, bah, det var ju vinterföre ännu på skoterleden!

Den 28 april kollade jag hur lång tid det tog från nya lyan ner till sjön, tre minuter blankt!

Bäcken dansar en yster dans

Igår gick vi ner till Älgsjöbadet, men vad i hela friden? Vart har sjön tagit vägen?
Inte konstigt att bäcken var så yster, man verkar tömma vattennivån rejält!

Okej då, visst finns det vatten kvar i sjön, men nu får dom nog stänga luckorna!

En fin kontemplationsplats nere vid sjön, jag bara njuter…

Nu längtar jag till imorgon då jag ska få se Rickard Söderberg & Co uppträda i Grangärde kyrka!